Nu börjar jag bli orolig, svårt att tänka på annat...inte bra, verkligen inte bra!

F*aaan!!! Jag orkar inte...

Okej, nu har jag väntat i nån timma på att mamma ska komma hem från tandhygenisten med räkorna...oj, det blev dumt. Självklart har hon (förhoppningsvis) köpt dem i någon av affärerna här omkring (vill inte vara partisk, nämner inga märken). Det, eh, jag har försökt laga en fisksoppa, som det eh, än så länge inte är någon fisk i....och räkorna, ja de stod inte ens med i receptet utan nåt vi fick för oss. Men, jag litar på min intuition, hur det nu stavas (och på mamma, hon är grymm på mat, asg).

 Katten ligger på min säng och ser typ död ut, jag är typ död pga. att jag har varit tvungen att på nytt lägga över all min musik på min iPod som brossan haft med sig i norrland-var-han-nu-var. Men, sååklaart så har han lyckats plugga in den i en mac, dvs. en dator med fel operativsystem, så iPoden blev helt cpig när jag kopplade in den i min.

Brossan och jag, igår kväll:

E: Hej, var är min iPod?

B: NEJ! Åh, shit, den har jag glömt hemma (de var i gbg och vände, kind of)!

E: Du skojar, haha, ge mej den! NU!

B: Men, Emilie, det är sant, jag har den inte med mej....

E: WTF!?! Svordom svordom-svordom, förbannelse svordom, dansa på din grav din svordom. Apa!

B: Förlåt men..

E: Försök inte med mej, svordom-svordom blabla...

Ursinnig som jag var - helt befogat enligt mej så skällde jag en bra stund...tills dess att mamma kom in genom dörren och kvittrade att hon hade min ipoden i väskan...

E: (lite röd i ansiktet). Åh, jaha, jag visste väl att du jävlades med mej, din svordom!

M: Men Emilie!

B: Lugna dej nu..tack så jättemycket för lånet, orka dö av tristess!

E: Fräs!

Oj, nu kom mamma. Soppakokningstime :p oj, vad kul det låter, not!