Jag kommer inte upp ur min grop. Det lönar sig inte att gräva så djupt att man blir som ett med marken.

Dödens kväll ligger framför mig.. Inte ett ont anande. Resten av veckan kommer uppkallas efter denna dag och heta dödens vecka, och nästa vecka kommer uppföljaren. Jag vandrar sida vid sida med Jesus i denna svåra tid. Inte för att jag troligtvis någonsin skulle kunna förstå hans lidande fullt ut, men för att vara ärlig känns det inte så långt borta.

 Bara ingen fan nu tror att jag tänker offra mig för allas synder. Skyll er själva!

Försöker räkna ut hur många människor som denna vecka kommer ha lust att döda mig.. Med mig själv inräknat, är jag än så länge uppe i 8. Trevliga siffror!

 Nu ska jag, efter x antal timmars projektarbete-arbete ägna mig åt biologi. Imorgon får vi nog reda på hur det gick på religionsprovet, eventuellt även biologin. Spänd av förväntan. 

Skönt att den här jävla pa:n är klar snart. Jag håller på att gå under!

Förresten, idag ritade jag den finaste krokoliven som finns :)

Jag har verkligen inte gjort något vettigt idag.. Sedan jag kom hem vid fyratiden har jag bara spelat diablo och kollat på tv-avsnitt. Kanske var det mig välförtjänt med lite lugn, lite vila. Jag hoppas någonstans att jag bara slipper dras med dåligt samvete nu också, som körsbär på grädden, på moset. 

Sitter och jobbar med projektarbetet för fullt. Imorgon/senast onsdag morgon ska jag ha skrivit totalt fem sidor. Jag är mer än halvvägs, men det känns lååååångt borta just nu. Jag känner inte för att arbeta ihjäl mig, men samtidigt vill jag ha det där betyget så oerhört gärna - det är vad som driver mig, det enda som driver mig över huvud taget.

 Man kan ju tycka att jag under den här veckan borde passa på med att göra läxor som släpar efter i andra ämnen. Men, herregud, kan man verkligen vänta sig det? Jag är överarbetad, jag är askgrå i ansiktet, påsarna under ögonen börjar bli så stora att en känguruunge med lätthet får plats i var och en av dem.

 Samtidigt, hur skönt vore det inte att få något färdigt? Som i så många andra situationer i livet infinner sig harmoni och lugn efter att man bara "gjort det"! ;) Sannerligen...

How I met your mother rockar! Och snart ska jag köra till Borås: so, stay inside... :)

 Bzz, jag är nervös. 

Allt sånt där skitsnack om att en man borde kunna "tygla sin kvinna".. They're just so full of it.

Ingen kan tygla mig, det är upp till mig själv att klara av sådant. Och jag gör som jag vill. Det betyder att jag även borde kunna vara hur deprimerad jag vill. Vid sånna tillfällen vill jag väl för fan inte "tyglas". Hjälp efterlyses!

Jag behöver få tid till att uttrycka mig och möjlighet att styra min vardag. Det känns som att jag är med i "min hund styr mitt liv" etc. fast titeln är istället "skolan styr mitt liv så överhängande att jag saknar tid till att göra sånt jag hellre skulle vilja göra än att plugga, och därför mår jag dåligt". Kort och koncist... och slående - viktigt! 

Nu börjas det. Stressen har övergått i panik. Jag är panisk.

Det är dessutom helt otroligt att jag ska behöva bli uppläxad. Jag mår ju för skjuttsingen dåligt redan. Åh, att ingen förstår. Jag är trött på att vara ledsen och känna mig otillräcklig. Det är så orättvist.

Varför förtjänar jag inte lugn och ro? Hur länge var jag glad liksom, en halvtimme? Ungefär, sådär..  Vem kan unna mig lite frid?