Tänk om jag inte kan, om jag inte får, om det inte går?
 Om vi inte klarar det, om allt bara blir fel, om du börjar hata mig, om vi blir sjukt deprimerade bägge två och inte orkar.

 VAD FAAN GÖR VI DÅ? :'( 

 Jag vill så jävla gärna vara med dig. Mer än något! 

Synd att du inte läser det här, men vi ska prata istället. :)

Jag dig älskar, min du är <3

Att det ska vara så jävla svårt att få tag i ett grenuttag med plats för max fyra kontakter, ca. 1,8m långt och i "normal stil", dvs. inget jävla industrigrenuttag. Jag kan inte fatta det. Det är SJUKT!

 Och, ja, när man väl hittar ett så kostar det 200spänn. Det är fanemig inte klokt. 

Idag är det måndag. En alldeles vanlig, seg måndag. Den har varit bra på många sätt och vis, jag har exempelvis fått reda på att mitt filosofiprov gick bra :) Skönt, i all tragik!
Sen så har jag fått lite mer ordning på mina papper, har skrivit två loggböcker (snart), ska börja med filosofiläxan och ev. läsa engelska också. Det är två timmar till bästa sändningstid och av dem ska jag försöka göra något produktivt. Gissa exempelvis vad jag stod och gjorde i en kvart förut? Jo, jag försökte få en liten nyckelpiga att trivas i våra halvdöda balkongväxter, men där tänkte han minsann inte vara. Han ville bara "uppåt, uppåt, uppåt", och det vet jag inte för att han sa det - han var extremt tystlåten av sig - utan för att han "visade det" genom att peka och sträcka sig så långt upp att han ramlade ner tre gånger - oerhört panikartat för mig, jag var nära att säga till honom att jag inte ville vara kompis med honom mer!! Men, angående "uppåt uppåt uppåt": tro mig, jag har det på film!

 När jag förstod att det var vad han ville stod jag och halv-hailade i några minuter för att han skulle kunna flyga iväg. Men det dög inte heller, så nu hyr den lille uppåtsträvaren ett blad i mammas löjtnadshjärta. Jag betvivlar dock att han kommer klara sig där särskilt länge. Stackars lille vän :/ :( 

Jag är sjuk i huvudet.  Snälla älskade Jacob, läs det här och försök förstå vad du har gett dig in på!!

Med mig har jag aldrig tråkigt! :) Jag blir bara mer eller mindre deprimerad av att inte kunna vara någon annan stans, då och då... .. 

Skumt det känns att skriva siffror med ord. Bättre än något annat sätt dock ;)

 Det är söndag och olägligt. Jag får sluta nu.

Just nu sitter jag och skriver om hjärtat, på engelska. Vad som kan tilläggas, utöver detta är att jag har en moshig kaka. Han är dock inte här just nu...Men, imorgon!
<3

I'm in love

Idag har vi tagit skolkort, närmare bestämt det sista minne jag lär ha från min gymnasietid - förutom betygen då. Kul kul kul. Jähhäähhhäääättekul har det varit, helt sjukt underbart...

Det kunde jag väl aaldrig tro... (skånsk) :(

Så var den dagen förstörd. För att vara ärlig så har allt bara varit helt sjukt jävligt!! Det finns inget att säga, inget att förklara. Jag orkar bara inte. Frasen "trösta mig" har aldrig betytt något så meningslöst. Låt oss minnas att "en bra karl reder sig själv".

 Men trots dystra tankar tycker jag ändå att vi ska försöka komma ihåg att det finns de som har det värre, mycket värre - även om jag bara vill sjunka ner i marken och glömma allt just nu.

Jag har aldrig haft så stor lust att ge en lärare fingret som jag har just nu, och även kommer ha imorgon. Ingen anledning till panik dock, det räcker att någon slår till mig på käften.. Eller vänta, det kanske har varit nog med sånt idag..? Jag är så jävla trött på det här! Det får fan vara nog någon gång!

Den här gången har jag INTE fel, och jag vägrar ge mig!

Det är ju typ sent nu.. FAAAN!

Och det blev morgon och det blev afton, den första dagen.

Jag pluggar latin, ska nog snart börja plugga biologi också. Sen börjar Scrubs också, om typ en och en kvarts timme :) Klockan är alltså nu tre minuter i sju minuter i en timme, i halv tolv. Gosh, jag är tröttis!

Snart måste jag städa, men, spelar piano först tror jag. Får plugga senare..sen-imorn ;)

Blä, mina finnar börjar komma tillbaka.

Certificate in Advanced English.. I think.

Jag befinner mig för närvarande i skolan och snart börjar min filosofikurs under vilken jag förmodligen kommer få reda på hur det gick för mig på språkfilosofiprovet vi hade i tisdags. Det känns ju knappast som att det exempelvis är något min franskalärare kommer tala om för mig - även om det handlade om "språk". Jag vet inte om jag vill veta resultatet, hann ju inte ens färdigt med det. Får alltid så fruktansvärt ont i magen innan sånt här. "Avslöjanden" och "överraskningar" är inte riktigt min grej ;P

Hmm, dags för något sött...

Kakan kommer snart :)