Ner för kinderna rullar de i vilket fall, spelar ingen roll hur jag försöker...det är jävligt jobbigt. Jag älskar sånt här!

 Usch, jag har fan ingen lust med något, så jävla mycket att göra. Och imorgon måste saker bli gjorda. Helvettte!

Underbart, jag älskar att gråta mig till sömns...men inte nu, det är inte läggdags än.

Lögnare, jag dig älskar!

Det är jobbigt. Jag känner mig så explosiv, som om jag håller på att bubbla över och kommer sprängas... Allt är svårt, jobbigt.

 Jag har inte käkat nitroglycerin direkt, men det kunde lika gärna ha varit så att jag hade haft nitro-krävande hjärtproblem - det är lite så det är eg. Bläsh, slajmigt värre.

 Känner på mej att det kommer följa ånger på det här, om jag inte får tillräckligt med bekräftelse och uppmuntran...inte bra, inte bra alls! Än så länge ser det inge vidare ut.

 Ytterligare en helvetes-tenta imorgon, jag tror jag går under. Allt är förlorat, och kommer gå åt helvete tillsammans med mig och hela jag. Snacka om problem eller? Rena löjan, när man tänker efter - gör nåt då för f*an!

 Näe, nu blir det påfrestande. Vad göra?
Mosh ღ

Och asigt knasigt! Jag har massor att göra och ändå är jag ganska uppåt...väääldigt skumt enligt mej. Men, det är väl bra - så länge det varar, vill säga.

 Hehe, hjälp!

Boston tea party nu, äääg ;D ("om alla kineser...?", asg!)

 Mosh ღ

(Jag kommer att få IG i mina kurser! My God!)

Det är fredag och helg imorgon, underbart med andra ord! Och, ehm, min moshing fyller år snart!

Mamma kommer hem på söndag. Linken blir ensam tills dess typ, men hon klarar sig, förhoppningsvis. Annars får hon banne mig ringa!

 Måste läsa den där jävla boken nu...

Mosh ღ

mosh-mosh ღ

asg ;D 

Mm, har haft en helt underbar helg med Jacob :) moshigt som vanligt! Gosh, I miss him... Jag älskar helgerna, även om jag blir lite frågvis efter dem ibland. Whatever.

Mm, åsså är ju helgen slut nu då. Jag hatar söndagar och måndagar! De är fruktansvärda, inget roliga alls!

  Så ska man behöva vara orolig också. Jag är faktiskt livrädd, vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Usch, det är jobbigt! Wish me luck or something...

Pleas god, help me, amen!

mosh ღ

Om du bara visste hur mycket jag gråter,

hur många tårar som strömmar ner i floder på mina kinder,

hur oerhört dum jag känner mig många gånger.

 Jag vet inte vart jag ska ta vägen, vad jag ska ta mig till.
Jag är helt förstörd!

"The secrets that she keeps away from me,

the tears on the pillow
She don't want me to see,

well every little thing she does is for me..."

Oh my god, it's breaking me in two!

 Jag orkar inte.

Vi kollade på "Värsta språket" idag...det var skoj!

 "Lärde mej" ett nytt ord: gråtning...som "redan" kommit väl till pass, så att säga.

 Varför måste det bli så deprimerat hela tiden, och var är allt folk som man för stunden kan tänka sig att krama jättehårt, det folk med axlar som passar bra att gråta mot, det folk som inte säger nåt utan bara kramar tillbaka utan att göra något annat, oftast pga. att de inte vet vad de ska ta sig till...?