Vi kollade på "Värsta språket" idag...det var skoj!

 "Lärde mej" ett nytt ord: gråtning...som "redan" kommit väl till pass, så att säga.

 Varför måste det bli så deprimerat hela tiden, och var är allt folk som man för stunden kan tänka sig att krama jättehårt, det folk med axlar som passar bra att gråta mot, det folk som inte säger nåt utan bara kramar tillbaka utan att göra något annat, oftast pga. att de inte vet vad de ska ta sig till...?