Jag är uttråkad. Har försökt plugga, det har gått sådär...inte bra!

Har prov manjana och två på tordsdag, inlämning senast torsdag och två stycken tills nästa måndag... Det är ju inte direkt så heller att någon eg. bryr sig. Varför skulle nån liksom? Det är självklart, man får höra: Åh, vad jobbigt, du har det verkligen tufft nu...tystnad...men, hang in there, go girl, blablabla! I'm sick of it. Det är ju inte så att man går omkring och tänker på andras "problem", och inte förväntar jag mig heller att någon ska tänka på mina, det är lungt...bara konstaterar fakta.

Fick jag träffa min kak-mosh förra helgen? Nej! Fick jag träffa honom hela den här helgen? My ass! Hatar jag den där jävla skolan jag "frivilligt" går till, vecka in och vecka ut? JA! Vill jag, i detta nu, sparka någon HÅRT på smalbenen? Ja, det skulle nog kännas bättre...

Jag är deprimerad, för lite moshande och för mycket negativa tankar om asfalt och sånt... Jag är verkligen illa ute! Hjälp!