Engelska, svenska, filosofi och kemi,

Allt är problemlöst, trots viss mani

Men med vissa av ämnena försvinner all glöd:

Matte och fysik kommer bli min död!

"Elevens klagan"

Påbörjad diktsamling

copyright 2008

På onsdag nästa vecka är mitt temporära helvete över. Eller, temporärt förresten, det har hållit på sedan skolan började (på allvar) för si-sådär 10-12 år sedan. Jag är trött. Ska dock pina mig själv till att sitta uppe inatt. Läänge. Det är nödvändigt, tyvärr. Kommer bli ännu en lång dag imorgon. Usch, inget funkar som det ska!

Jul är trevligt.

Jag är deprimerad.

Nu måste det vara nog snart. Det här är mer än vad en människa borde får utstå. Jag är trött, inse!

Det är onsdag, och 2½men på trean.

 Känner mig helt oengagerad och är dessutom astrött efter 45 minuters plaskande i simhallen. Jag är hungrig och saknar Jacob.

 Får ta tag i mig själv efter maten.

"Vi borde göra något produktivt"

Hahahaha!

Ack, Sanna, om det ändå vore så väl att veckan var slut. Låt mig säga så här, nästa gång jag skriver kommer vara någon gång in på småtimmarna, när jag är klar med precis allt allt allt! DÅ, Sanna, då är veckan slut för min del i alla fall :)

 Men, än är det länge kvar. Wish me luck. Förresten kanske jag glömmer bort det, i all min trötthet.

Ytterligare ett ljus tändes idag. Mitt kemiprov gick oförskämt bra och för det är jag så glad att jag vill spricka! :) Men, det får jag inte för Jacob, så det tänker jag inte göra. ;)

Går det här bra och hyfsat smärtfritt älskar jag världen, Gud och alla mer än något! (Jacob, du har dock ett eget litet rum i mitt hjärta, för jag älskar dig sååå mycket "redan nu" <3 )

See you soon - det brukar på något sätt gå ganska fort ändå..eller så är det så det känns efteråt. 

Effektiv tid...

Tänk om jag inte kan, om jag inte får, om det inte går?
 Om vi inte klarar det, om allt bara blir fel, om du börjar hata mig, om vi blir sjukt deprimerade bägge två och inte orkar.

 VAD FAAN GÖR VI DÅ? :'( 

 Jag vill så jävla gärna vara med dig. Mer än något! 

Synd att du inte läser det här, men vi ska prata istället. :)

Jag dig älskar, min du är <3

Idag har vi tagit skolkort, närmare bestämt det sista minne jag lär ha från min gymnasietid - förutom betygen då. Kul kul kul. Jähhäähhhäääättekul har det varit, helt sjukt underbart...

Det kunde jag väl aaldrig tro... (skånsk) :(

Så var den dagen förstörd. För att vara ärlig så har allt bara varit helt sjukt jävligt!! Det finns inget att säga, inget att förklara. Jag orkar bara inte. Frasen "trösta mig" har aldrig betytt något så meningslöst. Låt oss minnas att "en bra karl reder sig själv".

 Men trots dystra tankar tycker jag ändå att vi ska försöka komma ihåg att det finns de som har det värre, mycket värre - även om jag bara vill sjunka ner i marken och glömma allt just nu.

Jag har aldrig haft så stor lust att ge en lärare fingret som jag har just nu, och även kommer ha imorgon. Ingen anledning till panik dock, det räcker att någon slår till mig på käften.. Eller vänta, det kanske har varit nog med sånt idag..? Jag är så jävla trött på det här! Det får fan vara nog någon gång!

Den här gången har jag INTE fel, och jag vägrar ge mig!

...inga ord över hur mycket jag hatar matematik. Det är ett ont "påfund" som inte borde få finnas. Kommer aldrig någonsin att ändra uppfattning, jag vägrar ens överväga det. 

Har aldrig ångrat att jag valde natur så mycket som jag ångrar mig just nu. Att det ska vara så bedrövligt svårt, att det ska förstöra så oerhört mycket för en människa, att man kan må så otroligt dåligt. Jag hade aldrig kunnat tro det. Bokstäver ska man läsa, siffror ska man räkna!

Låt det bara va..jag orkar inte mer nu!